Studien behandlar medias roll i vårt samhälle samt granskar lokala mediers framställning av Ikeas etablering i Haparanda. Fokus har legat på två frågeställningar: 1. Vilken roll spelar media i dagens samhälle? och 2. Hur används media av samhället? Den första besvaras genom att kommunikationsteorier, medieteorier och sociologiska medieteorier används, detta för att få en grund till varför media är viktigt och senare kunna svara på vilken roll media har i samhället.

During the last 15 years the Swedish media market has developed a great deal, thanks to the rise of new media. Literature, articles and investigations have contributed to producing the chapter of background of this essay. How the local newspaper and its organization has changed over time is being accounted in this essay. From the newspaper being the only product on the market to now having a spread out product portfolio. By doing the qualitative interview with research representatives of six local newspapers the aimis to answer the following questions: Who were your competitors 15 years ago? Who are your competitiors today? In what way has the increased competition changed your way of working at the division of advertisement and how do you consider the the increase of mediachannels having affected the customer? How do you see the future? The main results show that all six representatives agree on the fact that the competition has increased during the last 15 years.

När älgskötselområden fick registreras 1992 skrev regeringen att de lokala samråden i jakt och viltfrågor skulle intensifieras. Lokala samrådet är en partsammansatt grupp som har till uppgift att försöka enas om ett gemensamt förslag angående förvaltning och tilldelning av älg. Syftet med studien var att analysera lokala samrådets funktion, älgskötselområdens roll i lokala samrådet samt älgskötselområdens deltagande i de lokala samråden. Undersökningen utfördes med hjälp av litteraturstudier. För att få en djupare förståelse i ämnet intervjuades fyra tjänstemän som har mycket kunskap i ämnet.

ABSTRACTSegregation is more and more common in the Swedish society, especially in those suburbs called ?miljonprogramsförorter? which are characterized as grey and boring districts with low status. These suburbs are often mentioned in the media and the public associate them with immigrants, problems and crimes. Kungsmarken in Karlskrona is one of these suburbs and the purpose of this essay was to compare the media image with the images local participants had of Kungsmarken. The questions I brought up were how media was describing Kungsmarken, how this image has contributed to the low status of Kungsmarken, and if this image was reflecting the local participants? images.

Titel: Dåliga nyheter för lokaljournalistiken. En kartläggning av TV4:s lokala nyhetsinnehåll innan och efter nedläggningen av de lokala redaktionerna.Författare: Annamari Alanne, Catharina Björk & Charlotte GuthUppdragsgivare: SVT Uppdrag granskningKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, kandidatuppsats. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2014Handledare: Mathias A. FärdighSidantal: 50, inklusive bilagorAntal ord: 14847Syfte: Att kartlägga det lokala nyhetsinnehållet i TV4 före och efter nedläggningen av TV4:s lokala redaktionerMetod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Analys av nyhetsinnehållet i TV4 Värmland och TV4 Nyheterna under november 2013 och TV4 Nyheterna under november 2014Huvudresultat: Efter nedläggningen av de lokala redaktionerna har antalet lokala nyhetsinslag ökat i TV4 Nyheterna 2014 jämfört med TV4 Nyheterna 2013, men ofta är de lokala inslagen riktat mot en nationell publik. Sett utifrån det totala utbudet av lokala nyheter 2013 har dock andelen lokala inslag minskat markant.

Syftet med uppsatsen är att inventera förekomsten av lokala arbetsplaner i historia på gymnasieskolor i Skåne kategorisera dem, och titta på anledningar till att utformningarna skiljer sig åt, eller varför kanske arbetsplaner saknas. Arbetet inleds med en titt på nationella styrdokumenten och vad de förtäljer oss om lokala arbetsplaner i enskilda ämnen och vad planerna bör innehålla. De lokala arbetsplanerna kategoriseras och analyseras utifrån ett antal kriterier. Frånvaron av arbetsplaner behandlas också. Resultaten pekar på stora brister i skolornas rutiner.

Det svenska väljarbeteendet har förändrats med åren. Allt fler byter mellan olika partier och beslutet för vart rösten hamnar tas allt senare in i valrörelsen. Medierna är medborgarnas främsta källa till information och den lokala dagstidningen är den källa som flest människor använder sig av. Då orienteringsbehovet är som störst bland medborgarna, som i samband med val, ökar mediernas makt att påverka. I denna studie var syftet att undersöka hur lokala medier gestaltar den politiska rapporteringen i samband med valrörelser, hur det journalistiska förhållningssättet såg ut och om det skett någon förändring över tid.

Vår undersökning visar att den lokala arbetsplanen inte har någon nämnvärd betydelse för pedagogerna i deras dagliga arbete. Två av fem intervjuade pedagoger kände inte till begreppet lokala arbetsplan från deras skola. Vi såg en stor variation mellan de olika arbetsplanerna, både när det gäller beteckning, innehåll och funktion. Arbetsplanerna användes inte som ett självvärderande utvecklingsinstrument vilket var en av dess ursprungliga målsättningar. Vår undersökning visade även att förutsättningarna för pedagogerna att diskutera, reflektera och analysera kring målen är begränsade.

ABSTRACTPurpose/aim: Are there any differences between how ?old? and ?young? groups within social movements in Sweden view (value) and use alternative and mainstream media?Material/method: The answer to the research problem is sought by conducting qualitative research interviews with representatives of four different groups: Alternativ Stad, Folkkampanjen mot Kärnkraft-Kärnvapen, Attac Sverige and Ingen Människa är Illegal. The theoretical framework consists of research on social movements, especially on their relation to media, and on alternative media.Main results: There exist some, but not great, differences between how ?old? and ?young? groups view and use mainstream and alternative media. The differences are relatively small when it comes to views on media and somewhat larger concerning media use.

Syftet med mitt arbete är att få inblick i hur slöjdlärare arbetar med den Lokala pedagogiska planeringen (LPP) och vilken funktion den fyller. Studiens fokus ligger i hur slöjdlärana använder den lokala pedagogiska planeringen under lektioner och hur de arbetar fram den. För att få svar på mina frågeställningar genomförde jag intervjuer med slöjdlärare.Mitt resultat visar att slöjdlärana inte får mycket tid till att skriva sin LPP vilket leder till att de ofta får sitta hemma på sin fritid och skriva. De anser att den är ett bra stöd för dem själva och även för eleverna under lektionerna. Undersökningen visar även att lärarna har nytta av den lokala pedagogiska planeringen, som de menar är ett uppdrag som påförts dem "uppifrån".

Denna vetenskapliga undersökning granskar relationen mellan nationella och lokala kursplaner i ämnena Historia A, Svenska A och Idrott och hälsa A. Det som har granskats är vad som finns kvar, förändras eller tagits bort från de nationella kursmålen till de lokala kursmålen samt att se om det finns några gemensamma drag mellan de olika lokala kursmålen i de tre separata ämnena. Undersökningen syftar till att se vad som överförs, förändras eller tas bort från de nationella kursplanerna till de lokala kursplanerna. Undersökningen är av dekonstruktivistisk karaktär där utgångspunkten är tre lokala kursplaner i Historia A, Svenska A och Idrott och hälsa A från ett gymnasium i Sverige. Ämnena är förankrade i de nationella kursplanerna som presenteras på Skolverkets hemsida.

This paper describes how teachers of media view and construct their subjects. Eight teachers have been interviewed about their views and opinions about the media environment, their goals for media education as well as their opinions about the different course plans used in media education. The term Media Literacy works as a theoretical starting point for the study, since Media Literacy is the goal for most media education. The teachers? answers have been analyzed by using three different approaches to media education: protection, promotion and empowerment.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka vilka olika uttryck för svenskämneskonceptioner som finns i styrdokumenten samt i 15 lokala kursplaner för grundskolans senare år i ämnet svenska. Ämneskonceptionerna undersöks genom ett antal kriterier som vi hämtat och sammanställt ur befintlig litteratur. Analysen börjar med undersökning av den nationella kursplanen i svenska samt Lpo94 och följs av undersökningen av de utvalda lokala kursplanerna för att avslutas med en jämförelse mellan de båda. Resultatet pekar på stor splittring i ämnessyn i såväl styrdokumenten som i de olika lokala kursplanerna, både inom enskilda och vid jämförelse av olika dokument. De dominerande ämneskonceptionerna skiljer sig åt mellan styrdokument och deras lokala uttolkningar..

This is a qualitative study of how some journalists on the Swedish national media are using social media in news work. The study, carried out by using interviews, also covers how these journalists' work is influenced by social media. For the journalists in the study social media has become a tool to do research, get news ideas and find interviewees. At the same time social media affects the work of the journalists, as the social media increases the speed of news and flow of information. Even though they involve some challenges, social media facilitates news work and the journalists in this study have a positive attitude towards the phenomenon.Keywords: Social media, news journalism, the national media..

Media har en central maktposition i dagens samhälleliga kommunikationsprocess, vilket har fått allt större betydelse i takt med att medborgarnas intresse för partipolitik har minskat. Allt färre medborgare ansluter sig till ett politiskt parti och flertalet medborgare får sin huvudsakliga information genom media. Under de senaste decennierna har kommunerna laborerat med olika lösningar och organisationsmodeller för att effektivisera verksamheten, spara pengar och öka medborgarnas inflytande. Denna utveckling har resulterat i ett ökat behov för politikerna att föra en dialog med medborgarna och få stöd för beslut och prioriteringar. Studien behandlar hur kommunpolitiker hanterar situationen med ett dominerande media, d.v.s.